Trump och Putin tystar frihetens röst

Den sista fria radiostationen i Ryssland stängdes av Vladimir Putin den 1 mars 2022. Nu drar Donald Trump proppen för amerikanskfinansierade Radio Svoboda, som i årtionden varit en av de viktigaste nyhetskällorna för allt som händer i Ryssland och före detta Sovjet.

Aleksandr Solzjenitsyns radio av märket Grundig som han använde för att lyssna på Svoboda. Hans verk Gulagarkipelagen lästes upp på Svoboda 1974. Samma år utvisades han från Sovjetunionen. Han lämnade sin radio hos en vän i Moskva. Bilden är tagen på Solzjenitsyns hemmuseum i Moskva som öppnades i december 2018. Foto: Kalle Kniivilä

Något av det första jag gjorde när jag tillträdde som den finska vänstertidningen Kansan Uutisets nya Moskvakorrespondent våren 1991 var att ratta in Radio Svoboda på min kortvågsradio av märket Grundig Satellit. Min företrädare på posten skakade på huvudet åt den amerikanska propagandan, men för mig var det uppenbart att Svobodas ryskspråkiga sändningar från redaktionen i München var helt nödvändiga för att hålla reda på vad som pågick i det sovjetiska imperium som höll på att skakas om i sina grundvalar.

Gorbatjovs glasnost hade visserligen redan gjort det möjligt att trycka nästan vad som helst i Sovjetunionen, men internet fanns ännu inte i dagens mening, etermedierna var fortfarande likriktade och att sålla fram information ens från de tidningar jag i Moskva hade tillgång till tog enorm tid. Lyckligtvis fanns Svoboda med sin journalistiskt kompetenta redaktion och sitt växande nätverk av lokala medarbetare.

Radiostationen Svoboda (på engelska Radio Liberty, RL) grundades efter andra världskriget som ett renodlat propagandaverktyg och finansierades ursprungligen av CIA, men utvecklades under årens lopp till ett mediehus som visserligen arbetade för amerikanska intressen, men i huvudsak genom att ta fram och sprida tillförlitlig information om hur det egentligen var ställt bakom järnridån. Finansieringen flyttades från CIA till kongressen.

Utöver nyhetssändningarna var litteraturprogrammen med uppläsning av förbjuden litteratur en viktig del av programutbudet på Sovjettiden. Radio Svoboda samlade ett helt bibliotek av samizdat – manuskript som hade kopierats i hemlighet och smugglats ut ur Sovjetunionen. När dessa texter sedan lästes upp i radio hände det att de tecknades ner av lyssnarna och fick större spridning även i skriven form.

Förutom på ryska sänder RL fortfarande även på ett stort antal andra språk som talas i andra delar av det forna Sovjet. I Centralasien, Azerbajdzjan och andra länder med bristfällig eller obefintlig mediefrihet är RL inte sällan den mest tillförlitliga nyhetskällan. Många av stationens medarbetare har under senare år drabbats av hårda repressalier i de länder där de verkar.

Under namnet Radio Free Europe (RFE) sände stationen även till de europeiska länder som efter andra världskriget hade blivit en del av det sovjetiska imperiet. De baltiska staternas annektering erkändes aldrig av USA, och följaktligen ingick sändningarna på estniska, lettiska och litauiska i RFE. En av journalisterna på den estniska redaktionen, Toomas Hendrik Ilves, blev senare Estlands utrikesminister och sedan landets president.

De sovjetiska sändare som användes för att störa ut utländska radioprogram var placerade i närheten av de största städerna. I Moskva och Leningrad var det därför svårt att höra de ocensurerade nyheterna genom bruset av tusen dieselmotorer, men det var omöjligt att täcka hela landets enorma yta med störsändarna.

Störsändarna stängdes av 1989 och Svoboda, som tidigare hade varit den utländska station vars sändningar mest konsekvent hade störts ut, blev snabbt den mest populära utländska radiostationen i Sovjetunionen. Efter augustikuppen 1991 utfärdade Rysslands president Boris Jeltsin ett dekret som gjorde det möjligt för Radio Svoboda att för första gången öppna en egen redaktion i Moskva.

Under en period efter Sovjetunionens fall i slutet av samma år minskade Radio Svobodas betydelse när mediefriheten i Ryssland ökade och journalistiken utvecklades. Även under 1990-talet var Radio Svoboda dock en viktig plattform för kritisk journalistik i Ryssland. Efter Vladimir Putins makttillträde vid millennieskiftet började utrymmet för oberoende inhemska medier snabbt begränsas och även Radio Svobodas lokala sändningar i Ryssland stoppades.

2017 utsåg de ryska myndigheterna Radio Svoboda till ”utländsk agent”, vilket gjorde det betydligt svårare för stationen att verka i Ryssland. Efter att Ryssland inlett det fullskaliga kriget mot Ukraina i februari 2022 blev det omöjligt för Radio Svoboda att verka i landet. Redaktionen i Moskva, som hade öppnats efter augustikuppen 1991, stängdes. Det journalistiska arbetet upphörde dock aldrig, inte heller efter februari 2024, då de ryska myndigheterna utsåg Radio Svoboda till en ”oönskad organisation”, vilket gör det straffbart för invånare i Ryssland att ha någon som helst kontakt med Svoboda.

Den första fria, ickestatliga radiostationen med nyhetssändningar i Sovjetunionen var Echo Moskvy, som började sända den 20 augusti 1990, knappt tre veckor efter att den nya sovjetiska lagen om massmedier gjort det möjligt. Echo Moskvy stängdes av de ryska myndigheterna den 1 mars 2022. Dessa datum markerar början och slutet för fria massmedier i Ryssland.

Det var Putin som tryckte på knappen när Echo Moskvy tystades. Den som nu tystar Radio Svoboda på ryska och alla andra språk är å andra sidan Donald Trump. Finansieringen för RFE/RL och Voice of America drogs utan förvarning in på fredagskvällen. På Vita husets webbplats förklaras beslutet med att Voice of America sprider ”radikal propaganda”, bland annat eftersom stationen 2019 hade ett inslag om transpersoner som söker asyl i USA.

Demokratins fiender i Ryssland behöver inte längre bekämpa Radio Svoboda, Trump gör jobbet åt dem. Det är ett logiskt steg för en man som kallat journalister för folkets fiender, som vill förbjuda kritisk rapportering och själv har satt i system att ljuga från morgon till kväll.


Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

Lämna ett svar