Kriget i Ukraina har nu pågått i tusen dagar och två veckor. I väntan på Donald Trumps återkomst till Vita huset kommer utspelen om en möjlig vapenvila allt tätare. Senast var det överraskande nog det ryska parlamentets talesman Valentina Matvijenko som i en tidningsintervju antydde att det sannolikt blir fredsförhandlingar nästa år.
Det är inte Ryssland utan USA som försöker omöjliggöra fredssamtal, hävdade hon. I nästa andetag tillade hon att Ryssland givetvis bara kan tänka sig att förhandla utifrån de villkor som president Vladimir Putin fastställt. Med andra ord, Ryssland är berett att förhandla om fred om Ryssland får allt och Ukraina inget.
Det är ett svårt utgångsläge, för det var ungefär där fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina under krigets första veckor strandade.
Ukraina ville då ha västliga försvarsgarantier. Ryssland krävde att Ukrainas försvarsmakt drastiskt skulle krympas och att ett beslut om att utlösa säkerhetsgarantierna skulle kräva ett ryskt godkännande.
Med andra ord ville Ryssland ge sig själv möjligheten att när som helst angripa Ukraina igen, när Ukrainas försvarsmakt i praktiken hade avväpnats. Det blev inget avtal den gången.
Donald Trump har lovat att stoppa kriget i Ukraina på 24 timmar, men har inte berättat hur han tänker göra det eller när klockan startas. Han har dock valt den 80-årige Keith Kellogg till sitt särskilda Ukrainaombud, vilket troligen ger en viss fingervisning av hur planen kan tänkas se ut.
Den 80-årige pensionerade generalen presenterade i våras en fredsplan som går ut på att använda USA:s vapenhjälp som en hävstång för att tvinga Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet. Om Ukraina vägrar förhandla stryps stödet, om Ryssland vägrar förhandla trappas stödet upp ordentligt.
Kellogg skrev planen tillsammans med den tidigare CIA-analytikern Fred Fleitz. De båda herrarna arbetade i Trumps förra administration och vet följaktligen vad som krävs för att den blivande presidenten ska bli välvilligt inställd. Förmodligen är det därför två tredjedelar av dokumentet handlar om hur dåligt president Biden hanterat krisen och hur kriget kunde ha undvikits om Trump hade suttit i Vita huset.
De konkreta förslagen är ändå mycket tydliga. Striderna ska upphöra och Ukraina förbinder sig att enbart använda diplomatiska medel i försöken att återta sitt territorium. Ukraina får ”bilaterala säkerhetsgarantier” medan Ryssland får ett löfte om att Ukraina inte går med i Nato under lång tid. Exakt hur säkerhetsgarantierna skulle utformas är dock oklart.
Keith Kellogg förväntas blir bli Donald Trumps Ukrainaombud. Bilden är från 2016, när Kellogg under presidentkampanjen var Trumps utrikespolitiske rådgivare.
I en brittisk tv-intervju i veckan fick Zelenskyj en fråga om hur han ställer sig till tanken att avsluta kriget utan att Ukraina återfår de territorier som nu är ockuperade av Ryssland – om resten av Ukraina fick säkerhetsgarantier av Nato.
Det skulle kunna vara en möjlig lösning för att få slut på ”krigets heta fas”, svarade Zelenskyj. ”Fast det är inget som vi har kunnat ta ställning till, eftersom ingen officiellt har erbjudit oss det”, tillade han.
Det är där problemet ligger.
Det räcker inte att skriva under ett papper och lita på Ryssland. Det har Ukraina testat och det har inte fungerat. Det behövs något som stoppar Putin, sade Zelenskyj.
Den officiella ukrainska hållningen har fram till nu varit att Ukraina måste återfå alla sina ockuperade territorier. Under de senaste månaderna har Zelenskyj dock försiktigt ruckat på den positionen och medgett att det blir svårt att återta allt med militära medel.
Att officiellt erkänna de ockuperade territorierna som ryska är inget Ukraina kan gå med på, men Zelenskyj och allt fler vanliga ukrainare verkar börja förlika sig med att de ”tillfälligt ockuperade terrotorierna”, som den officiella benämningen lyder, kommer att förbli tillfälligt ockuperade under många år, om inte årtionden.
Men ett vapenstillestånd längs nuvarande frontlinje skulle inte på något sätt innebära slutet på kriget.
Tvärtom skulle en vapenvila utan säkerhetsgarantier för Ukraina bara ge Ryssland möjligheten att börja förbereda ett nytt anfall och på så sätt utöva utpressning mot Ukraina.
Det enda sättet att få slut på kriget utan att Ukraina förlorar sin självständighet på kuppen är att landet får trovärdiga säkerhetsgarantier från väst, i en eller annan form.
Än så länge har dock ingen velat erbjuda Ukraina den sortens garantier. Det västliga stödet har varit stort, men hela tiden för lite och för sent för att stoppa Ryssland.
Det är ett tecken på västvärldens handlingsförlamning att Ukrainas sista hopp nu är Donald Trump och hans sändebud, som kanske vågar säga ”nej” till Vladimir Putin. Donald Trump kanske inte vill bli sedd som den förlorare han anser sin företrädare vara.