Den 15 augusti hävdade den finska tidningen Kainuun Sanomat att Rysslands president Boris Jeltsin 1991-92 skulle ha erbjudit Finland att återfå alla områden som Sovjetunionen erövrade i andra världskriget – mot betalning. I sin första artikel skrev tidningen, att det fanns en hemlig finsk expertgrupp som räknade ut vad köpet och upprustningen av infrastrukturen i Karelen skulle ha kostat. Koivisto tyckte det blev för dyrt, hävdade tidningen.
Påståendet fick givetvis stor uppmärksamhet i Finland, och även TT kablade ut nyheten som publicerades i många svenska tidningar. DN hade en egen nyhet under rubriken Koivisto nobbade Karelenköp. De dementier som kom från finska experter fick inte riktigt samma publicitet i Sverige.
Det intressanta är, att Kainuun Sanomat inte hade en enda namngiven källa för sitt påstående. Texten verkar i stället huvudsakligen grunda sig på en övertolkning av Koivistos memoarer.
I sin andra artikel den 16 augusti avslöjade tidningen dock en av sina påstådda källor – Jaakko Blomberg som var chef för finska utrikesministeriets politiska avdelning i början på 1990-talet. Avslöjandet fick en snöplig form, eftersom tidningen tvingades medge, att Blomberg bara hade sagt att han möjligen visste något om en eventuell arbetsgrupp som kanske hade funnits. Då hade Blomberg i andra finska massmedier redan hunnit neka att han överhuvudtaget visste något om den påstådda hemliga arbetsgruppen.
Både president Mauno Koivisto och dåvarande utrikesministern Paavo Väyrynen säger att de aldrig hört talas om något Karelenköp. Det säger också Finlands dåvarande ambassadör i Moskva, Heikki Talvitie i finlandssvenska Hufvudstadsbladet:
Jag hör nu för första gången att Karelen erbjudits oss. Med 99 procents säkerhet kan jag därför säga att uppgiften inte stämmer. En procent kan vi spara för den möjligheten att förhandlingar fördes trots att ingen upplyste ambassadören om det.
Ännu en kommentar kom från Ryssland den 20 augusti, när ryska tidningar hunnit få reda på den finska diskussionen. Tidningen Novye Izvestija var den första som fick tag i Gennadij Burbulis, statssekreterare och förste vice premiärminister i Rysslands regering 1991-92. Enligt Kainuun Sanomats uppgifter var det just Burbulis som kom med Jeltsins bud om Karelen. Trams, säger han:
Det man nu blåser upp i finsk press, och dessutom i sådan kategorisk form, är inte med sanningen överensstämmande. Det är så att man börjar bli irriterad. Frågan ställdes aldrig på det sättet – om att överlämna några som helst delar av vår lands territorium. När jag besökte Finland 1992 diskuterade man nya former av samarbete mellan Ryssland och Finland, på president Jeltsins uppdrag skrev jag under ett bilateralt avtal med finnarna. Under överläggningarna talade man om hur viktigt det är att förhålla sig försiktigt till historiska realiteter, om att man i våra ömsesidiga relationer inte skall tillåta några föraktfulla och aggressiva uttalanden. Samtidigt förstod vi klart och tydligt, att ingen som helst omprövning av existerande gränser eller avträdande av territorier är acceptabel, speciellt eftersom det skulle skapa en ytterst oönskvärd precedent.
Till Komsomolskaja Pravda sade Burbulis senare, att den “finska politiska eliten” aldrig glömt frågan om “östliga territorierna”, och att det senaste påståendet om Karelen är resultatet av “interna processer” i Finland.
Det är uppenbart att Burbulis inte läst finsk press, annat än möjligen en översättning av Kainuun Sanomats första artikel, annars hade han inte kunnat hävda att finsk press påstår något i kategorisk form. Och är man konspiratoriskt lagd så kan man givetvis hävda att Burbulis i vilket fall inte kunde ha sagt något annat än det han säger. Men om man inte utgår ifrån att också Finlands före detta president, utrikesminister och Moskvaambassadör ingår i samma konspiration, får man nog medge att det här handlar om en äkta tidningsanka.
Uppdatering 22.8: Redan den 16 augusti pratade Kainuun Sanomat med Burbulis som då kategoriskt avfärdade alla påståenden om att gränsjusteringar skulle ha diskuterats:
På torsdagen sade Burbulis till Kainuun Sanomat, att de synpunkter om historisk rättvisa som Jeltsin offentligt framförde var en helt annan sak än hans reella praktiska diplomati. Rysslands gränser kunde inte ryckas.
Efter det verkar Kainuun Sanomat inte ha skrivit något i ämnet. Tidningen hade nog inte så bra på fötterna.
Det bör också tilläggas, att Sovjetunionen officiellt upphörde att existera först i december 1991, och ännu under första halvåret 1992 var Ryssland utrikespolitik ganska kaotisk. Ett och annat oövervägt har säkert sagts på olika nivåer, även om Karelen, men att medge dylika uttalanden i dagens Ryssland vore politiskt självmord. Gennadij Burbulis sitter nu i federationsrådet.
Uppdatering 5.9: I den ryska tidningen Argumenty Nedeli skriver Andrej Fjodorov (som från 1991 var utrikespolitisk rådgivare för Rysslands vicepresident) att det under 1992 verkligen diskuterades i ryska regeringskretsar om man i extremt nödfall skulle kunna få tillskott till statskassan genom att återlämna erövrade områden. Enligt honom nämndes summan 15 miljarder dollar för Karelen, men det handlade bara om interna diskussioner. Det kan ju tänkas att Gennadij Burbulis i samband med sitt besök i Finland nämnt något om dessa “interna diskussioner” för att sondera terrängen. Gennadij Burbulis ser nu ut att förlora sin plats i federationsrådet, dock inte på grund av Karelen.
Ett svar på ”En äkta finsk tidningsanka?”
[…] vai tarua Karjalasta? Kalle Kniivilä tarkastelee Kainuun Sanomien (15.8.2007 ja 16.8.2007) Karjala-uutisoinnin taustoja ja päätyy […]